Vi lever i en tid där vi saknar just det... tid.

 

Vi springer för våra liv till tunnelbanan fast en ny kommer om två minuter. Vi köper snabbris som blir färdigt 3 minuter snabbare än det vanliga. Vi köper 5-minuershårfärg och vi använder snabbinpackningar. Vi opererar oss smala och testar alla nya dieter för att snabbt gå ner i vikt. Vi köper cremer som tar bort rynkor - snabbt förstås. Vi lockas av reklamer som utlovar snabbare resultat och kortare väntetider. Det ska gå snabbt att tillverka produkter. Dessa ska sedan gå snabbt att använda och det ska gå fort att göra sig av med dom när man har tröttnat. Våra skogar får inte tid att läka. Vår miljö får ingen tid att återhämta sig. Tiden har tagit över våra liv.

 

Vi människor är så måna om att allt ska gå fort och raskt att vi missar att stanna upp emellanåt och faktiskt leva. Stress är numera en dödsorsak. Det är en del av vår vardag. Vi skyndar oss ständigt för att hinna någonstans, för att hinna göra något annat. Vad är vårt mål? Vart är vi på väg? 

  

Vi har inte tid för våra barn, våra familjer, våra vänner, våra jobb eller för oss själv. Vad har vi egentligen tid för? Har tid blivit en bristvara eller rent av en lyxprodukt?

 

Kvalitet får göra plats för tid. Kvalitetstid. Vad är det? Världen är kortsiktigare än någonsin.

 

 

 

Jag längtar tills vi kan göra iordning sovrummet och den tillhörande kattvinden som vi ska göra om till garderob med en himla massa smart förvaring! Just nu råder det klädkaos här hemma (med tanke på att det är garderobsbrist i huset) och ingenting har en given plats. Martin bor ju för det mesta i sina arbetskläder, så han lider inte så mycket. De plagg jag använder mest hänger i pysselrummet tillsammans med de plagg jag har tänkt att sy om, laga och piffa upp. Vintageklänningar blandas med plagg som väntar på att få en andra chans. Fast å andra sidan är det himla fint att ha alla klänningar hängandes där, som ett vackert och färgsprakande stilleben!

 

Mössor, hattar och väskor håller plaggen sällskap och hänger på dom fina, handtäljda krokarna som vi hittade i en vind. Tänk att någon satt och täljde dessa krokar för en herrans massa år sen och nu får dom chansen att synas! Det finns flera långa rader med krokar kvar, gömda i dom mörka kattvindarna, och vi har tänkt sätta upp en rad i vårt sovrum. När vi har målat och grejat det vill säga...

 

 

 

Vi har bott här sen i mitten av juni förra året. Javisst kan man det! Jag har rotat fram några bilder från somras:

 

 

 

 

 

Vi har pratat om det och någon gång i framtiden kommer vi att gifta oss. Vi vill att Henry ska vara något äldre så att han också får glädje av själva bröllopet och kan delta på ett helt annat sätt än nu. Jag tror verkligen att jag och Martin kommer att vara tillsammans livet ut och jag smygplanerar redan hur bröllopet kan komma att se ut! Bröllop är ju så fantastiskt vackra och romantiska, så jag kan inte låta bli...

 

 

 

Ärligt talat så är jag ingen sparare, men å andra sidan är jag ingen slösare heller. Det kanske verkar som att jag handlar och spenderar en himla massa, men tänk på att det är billiga loppissaker som oftast kostar en tjuga eller två. Men många bäckar små... Ja, det stämmer ju! Så fort jag kommer igång och börjar jobba igen finns det flera saker som vi skulle vilja och behöver spara till! Att ha pengar på sparkontot är förresten alltid ett plus i fall att det skulle hända något oväntat. Det är lite tabubelagt att prata om sin ekonomiska situation, men det är ett viktigt ämne som påverkar oss alla, vare sig vi vill eller inte.

 

Övervåningen består av två stora sovrum, en hall med balkong och en himla massa förvaringsutrymmen. I Henrys rum finns det en lite diskbänk en liten vedspis och ett stort skafferi. Jag kan tänka mig att det någon gång har bott en äldre person där som har bott tillsammans med familjen i huset. Diskbänken behövs när Henry ska måla med vattenfärger och pyssla, tänker jag. Så den får vara kvar! Skafferiet är en perfekt förvaringsplats för leksaker, kläder och annat som inte behöver finnas framme hela tiden.

Vårt sovrum är fult gult med blå bård. Ja, jag älskar ju gult... Men inte mossigt gula 90-talstapeter. Uscha! Där kan vi inte måla om förrän fönstret är bytt. Samma gäller i Henrys rum, som har beige-gula tapeter med små blommor på. Men det kommer bli jättefint när det är klart! Vitt och eventuellt inslag av turkost eller gult som bas har vi tänkt i båda rummen.

 

 

 

 

Nej, vi tränar inget speciellt med våra hundar. De kan en rad med tricks som de kör med när det vankas godis, men mer än så har det inte blivit! Kanske i framtiden. Båda är unga, energiska och faktiskt ganska lättlärda när det gäller det mesta.

 

Jag älskar att laga mat och jag älskar att äta mat! Ett av livets sanna nöjen, enligt mig. Här hemma lägger vi ner mycket tid på matlagning och lagar nästan alltid mat från grunden. Jag är riktigt bra på att laga mat, om jag får säga det själv (och skryta lite!). Bakning är också en av mina starka sidor.

 

En vanlig dag när jag är ensam hemma med Henry så är jag dock slarvig när det gäller mat! Jag har aldrig varit någon frukostmänniska, trots att jag älskar frukost, och lunch är jag ännu sämre på att göra i ordning. Det är så himla trist att äta själv, tycker jag. Jag äter ofta en matig omelett mitt på dagen. Det är snabbt, mättande och gott! Fetaost, bladspenat, tomat och champinjoner är favoritingredienser på den fronten! Nu när Henry blir äldre och växer så det knakar försöker jag dock att införa lite rutiner så att han kan vänja sig. Snart ska ju han äta både frukost, lunch och mellanmål innan Martin kommer hem från jobbet.

Middagar är roligare att laga tycker jag! Då har ju Martin kommit hem och kan mysa med Henry en stund medan jag lagar maten. Jajamen, i vårt hushåll är det jag som sköter matlagningen. Det brukar bli bäst så haha. (Martin brukar få för sig att experimentera hejvilt. Sist han fick fria händer slutade det med köttfärssås med grillkorv i... Fast äsch han är ju i alla fall innovativ.)

 

Jag försöker att utesluta pasta, ris och bröd så ofta det går. Vi äter en hel del vegetariskt här hemma, vilket känns väldigt bra, både för kroppen, djuren och miljön. Just nu är jag insnöad på rödbetor! Rödbetor i ugn, rödbetsbiffar och rödbetor i sallad. Aubergine är också en favorit!

 

Emellanåt äter jag såklart det jag är sugen på, oavsett hur nyttigt eller onyttigt det är. Hemgjorda hamburgare är något av det godaste jag vet! Och åtminstone en kväll i veckan blir jag megasugen på choklad eller något sött och spontanbakar en kladdkaka.

 

Jag tränar faktiskt ingeting! Förut gick jag och Martin en riktig lång promenad varje kväll, men sen vi flyttade ut på landet har jag blivit feg (och lite lat)! Jag är nämligen himla mörkrädd och nu blir det ju bara mörkare och mörkare. Här ute är det kolsvart och det finns inte en enda gatlykta i sikte. Uscha! En period sprang jag någon gång emellanåt, men nu var det ett tag sen sist Jag skulle dock vilja börja träna när Henry har blivit lite äldre! Det är aldrig för sent att börja, tänker jag. För tillfället får det dock duga med hundpromenader och loppis-motion!

 

Vitt som bas är himla bra, tycker jag! Då är det lätt att variera detaljerna och byta ut små färgklickar här och där. Jag skulle satsa på textilier, kuddar och plädar för att tillföra lite färg. Dessa är lätta att byta ut när man tröttnar eller om man inte trivs. Inte kostar det speciellt mycket heller. Jag förespråkar såklart loppisar och second hand i första hand! Kom ihåg att man kan göra mycket med små medel.

 

Jag ett stort fan av att färgmatcha. Här hemma är det gult, turkost och rosa som gäller. Vi har t.ex. vitt som bas i vardagsrummet, plus en grå soffgrupp och teakmöbler, men jag har tillfört turkosa och rosa detaljer som binder ihop rummet. En gul kruka i ett fönster, en enstaka gul kudde och någon annan gul detalj på en hylla kan liva upp ett annars vitt rum. Välj en, två eller högst tre färger som du tycker om och håll sig till dessa, är mitt tips om du är rädd att det ska se rörigt ut! Till vitt är det himla fint med pastellfärger, tycker jag! Det ger en lugn och rolig helhet som fortfarande har kvar fokusen på det ljusa och fräscha. Rostiga föremål, t.ex. gamla plåtburkar, är också ett kul och enkelt knep för att få in lite gammalt i inredningen.

 

Hoppas att du har fått någon idé om hur du kan göra om och inreda där hemma!

Hur kom ni fram till er sons namn? :)

Min morfar, som jag tyvärr aldrig fick chansen att träffa, hette Henry. Min pappa heter dessutom det i andranamn. Vi gillar äldre namn och tycker att just Henry är ett himla fint och passande namn för vår lilla skrutt. Visst ser han ut som en liten Henry!

 

 

 

Innan mammaledigheten arbetade jag inom hemtjänsten här i Finspång. På gymnasiet utbildade jag mig dock till frisör och har även arbetat som det. Nu vet jag inte riktigt vad jag vill syssla med! Jag tänker så det knakar var och varannan dag!

 

 

 

Haha ja, är det något jag håller rekordet i härikring så är det väl ändå antalet hårfärger! Jag började färga mitt hår på högstadiet och fick hjälp av mamma, som alltid har peppat mig och gjort mig fin i håret. Hon har hjälpt mig att färga håret rosa, svart, lila, blått och allt däremellan!

 

När jag började plugga till frisör tog såklart inte lusten att färga håret slut! Snarare tvärt om. När jag började gymnasiet hade jag svart hår och när jag tog studenten var det vitt. Däremellan hann jag ha både rött, lila, rosa, brunt och lila hår! Förändring är kul, tycker jag. Jag, liksom de flesta andra, uttrycker mig genom mitt utseende. Det är ett sätt att berätta vem man är och vad man gillar.

 

Igår åkte jag till min favorit när det gäller hemma-loppisar. Ni vet, där jag alltid hittar en massa fint, bland annat dessa fina fynd! Sist jag var där visade hon mig en fantastiskt fin skapelse från 1950-talet som hon lagt undan. Den är djupt grön och prydd med rosa-röda rosor kantade med gröna små glad. Kjollängden är perfekt och ärmarna är trekvarts-långa med var sin röd liten knapp. Den är så jäkla fin! En perfekt höstskapelse som har väntat på en kropp att pryda.

 

Igår slog jag till och nu hänger den på sin galge i väntan på rätt tillfälle att användas. Den kanske får följa med på äventyr redan på lördag när det vankas loppisrunda med Lotta och ev. föreläsning á la Elsa Billgren!

 

 

 

Jag är helt klart beroende av resväskor! Dom är ju så himla fina och rymmer hur mycket prylar som helst. När Henrys rum är iordninggjort helt och hållet ska hans leksaker förvaras i fina resväskor, staplade på varandra med etiketter som talar om vad som finns i dom.

På megaloppisen som höll till på Borgen i Norrköping under söndagen köpte jag en finfin resväska från 1950-talet! Gamla etiketter vittnar om att den minsann har åkt tåg. Det är en sån där rolig och praktisk resväska som kan göras större om man har råkat få med sig lite för mycket prylar hem från resan.

 

Två mindre resväskor (fast en är nog mer som en portfölj) fick flytta in hos oss under gårdagen! Den största av dom kostade inte många kronor alls och den lilla fick jag på köpet. Gratis är gott! Den som står längst till höger på bilden har en dragkedja och är perfekt som leksaksförvaring.

 

Under gårdagens megaloppis fastnade jag för en söt liten porslinsräv från 1940-1950-talet. Himla söt! Idag har han flyttat in på ett hyllplan i stringhyllan. Där kan han sitta och se nyfiken på medan han vaktar vardagsrummet. Jag känner på mig att det här är en början på en framtida liten samling!

 

 

 

Till skillnad från min mamma har jag inte gröna fingrar, snarare lång ifrån... Men ett fåtal stackars krukväxter brukar överleva här hemma! På sommaren tar jag in vackra blommor som växer vilt i trädgården och sätter dom i fina flaskor och vaser. Det blir så himla fint och lantligt romantiskt. Nu under vinterhalvåret ekar det dock tomt i brist på grönt här hemma.

 

Den senaste tiden har jag ju fyndat en himla massa krukor, och några har faktiskt fått egna växter och platser i hemmet. Jag älskar dessutom att plantera växter i te- och kaffekoppar, plåtburkar och andra fina saker. Det blir himla personligt och roligt!

 

 

 

 

Hallå där! Här sitter jag och väntar på att dom italienska köttbullarna ska puttra färdigt. Regnet öser ner och smattrar så där mysigt mot fönstret. Himla skönt efter en dag som denna! I eftermiddags var jag på megaloppis i Norrköping där jag fyndade en del. Jag hade ingen aning om att det vankades loppis, så när jag fick syn på en påminnelse på Facebook slängde jag snabbt på mig denna snajdiga, gömde håret i en bandana och packade in hela lilla familjen i bilen. Det var det värt! En 50-talsresväska, två ljusstakar (typ fejk-Ittala, men om var fina ändå!) och en plåtburk är tre av dom fina ting som fick följa med hem. 

 

Ikväll har vi dessutom besökt en liten tjej som kom till världen för ungefär en vecka sen! Så himla söt. Det är svårt att tänka sig att Henry var så liten för snart fem månader sen! Tiden går så jäkla fort... Hon och Henry kommer i alla fall att bli bra vänner när de växer upp, det är jag säker på!

 

Jag visar gärna mina loppisfynd under morgondagen! Ikväll är jag sjukt trött och tänker mysa med en kladdkaka! Och ja, Martin också förstås. Nu ska jag baka! Det är en sån dag idag.

 

 

 

  

Just det! Plaggen från dagens loppisrunda glömde jag ju att visa er. Jag fick med mig en kappa hem från min och Henrys minirunda. Jag spanade på den i förmiddags när Lotta köpte sin fina, men jag velade och lämnade åt sitt öde. Äsch! Nu är den köpt! Knappt en hundring kostade den och det är den väl värd?

 

 

Denna soliga fredag har jag träffat fina Lotta. Förutom en rejäl räkmacka och lite fikabröd hann vi loppa (såklart) här i Finspång. Lotta slog bland annat till på en tjusig jordglob och världens finaste kappa som jag är grön av avund över! Jag köpte dock också några fina saker under dagen. En julgransbelysning från 1961, två pussel och ett par röda skor, till exempel! Jag och Henry loppade lite på egen hand i eftermiddags innan vi hämtade Martin.

 

Jag fick förresten en jättesöt plansch av Lotta, men den kan ni få se när jag har köpt en ram och satt upp den. Så jäkla snällt! Jag blev sjukt glad ♥

 

 

 

 

Vindarna viner ilsket runt husknuten och gör Ooooooo:ande spökljud. Burr vilket väder! Solen skiner i alla fall idag, det får vi vara glada över! Henry ligger här bredvid mig, jollrar och leker med sin mjukis-snigel. Om några timmar ska vi åka och hämta papput, handla och klura på vad vi vill äta till middag idag. Jag är som vanligt sugen på ugnsrostade rödbetor.

 

I morgon vankas det loppis, fika och annat trevligt med fina Lotta! Det ser jag fram emot! Henry ska också följa med och fyndspana den här gången. Vad Finspång har att erbjuda just den här oktoberfredagen återstår att se.

 

 

 

 

 

Julen för mig är en fantastisk högtid på många sätt och av olika anledningar. Det är en tid att samla familjen, dricka glögg, laga mat, pyssla och skratta tillsammans. I min familj planerar vi och är förväntansfulla flera månader innan julafton varje år. Jag älskar att stå i köket med mamma, dagarna innan jul, och rulla köttbullar, förbereda Janssons frestelse, fixa med julskinkan, koka knäck och smutta på en mugg rykande varm äppelglögg.

 

Vi har ett speciellt schema på julen. Det har liksom alltid varit så. Först öppnar vi paketen i julstrumpan och äter frukost i form av risgryngröt och skinksmörgås. Sen förbereder vi julmaten, klämmer lite på julklapparna under granen i smyg och gör oss i ordning. Innan Kalle Anka äter vi mat och efter programmet öppnar vi julklappar. På kvällen myser vi med tända ljus, pratar, äter kex och ost, dricker glögg och skrattar tillsammans medan de yngsta leker och pysslar med sina julklappar.

 

Jag kan dock inte prata på julen utan att nämna det trista med denna annars så fina högtid. Min familj, liksom de flesta numera, firar inte jul med Jesus i åtanke, utan för att det är en tradition som är himla mysig och rolig. Det förekommer såklart en hel del julklappar mat och skoj, som i de flesta hemmen i vårt avlånga land. Man vill gärna tro att alla familjer har det så här bra, men så är det tyvärr inte alls. För många är det en otrygg och sorglig högtid, både innan, under och efter julen.

 

Julen handlar dessutom alldeles för mycket om det materiella. Det ska köpas en himla massa julklappar som kostar en jäkla massa pengar och orsaker en hel del ångest hos många. Det är som med många av våra mest uppmärksammade högtider numera - Alla hjärtans dag, julafton och halloween för att nämna några. Butikerna utnyttjar såklart detta och vi konsumenter går på alla deras knep. Vi handlar och shoppar tills vi stupar. Pynt och presenter. Mat och dryck.

 

Denna julklappshets sliter såklart inte endast på plånboken och psyket, utan även på miljön. Vår jord klarar inte av denna överdrivna och onödiga konsumtion längre, det vet nog varenda kotte vid det här laget! Oavsett om man väljer att göra något åt saken eller ignorera problemet så är vi alla en del av det.

 

Jag tillhör den grupp med människor som älskar att ge bort presenter och julklappar. Reaktionerna, tacksamheten och glädjen är ju helt fantastiskt. Och visst är det roligt att själv bli bortskämd med gåvor? Det ska vi inte sticka under stol med.

 

 

Jag och Martin har under våra gemensamma jular pysslat ihop egna julklappar till familjens vuxna i form av t.ex. lyxigt badsalt och godsaker i fina burkar. Vi har även gett bort UNICEF-gåvor som vaccin, myggnät och rent vatten i form av ett intyg på att man har bidragit till något bra. Detta har uppskattats och säkert fått några att tänka till lite extra. Dock har vi även gett bort lite "roligare" julklappar, om vi ska uttrycka det så (ja, visst är det dumt). Saker som folk vill ha och har önskat sig, helt enkelt.

 

I år tänker jag så här... Jag tänker köpa varenda jäkla julklapp på loppis eller second hand, utöver julklapparna som hjälper någon annan (UNICEF t.ex.). Varför inte, tänker jag. Jag köper ju redan det mesta på loppis och hittar alltid fantastiska och fina saker. Så varför inte fortsätta med det även nu när det är jul? Bra för plånboken och bra för miljön. Allt behöver inte vara loppis och allt behöver inte vara nytt, men i år vill jag vara extra tydlig. Jag vill tydliggöra att det inte är ett dugg fel med begagnade prylar och att jag är himla stolt över att fynda på loppis. Alla mina favoritplagg och favoritsaker är ju loppisfyndade, det vet mina fina läsare vid det här laget.

 

Varför har jag inte gjort detta tidigare då? Det är inte speciellt många i min omgivning som tycker om loppisprylar lika mycket som jag själv, så det har helt enkelt inte blivit av. Tyvärr finns det flera i min omgivning som är helt anti-loppis och tycker att det är både blä och usch. Men nu ska jag allt visa dom! I annat fall får de vara utan, helt enkelt.

 

 

 

 

 

Dessa älskade byxor alltså... Nu har jag på mig dom igen! För tredje gånger inom loppet av en vecka har dessa snyggingar åkt på tillsammans med spexiga strumpbyxor och någon topp eller väst. Det måste förresten vara det tredje outfit-inlägget i rad med dessa brallor. Äsch, det är ju inte så konstigt! Perfekta höstbrallor som sitter skönt och är snälla mot midjan. Det kan inte bli mycket bättre än så. 

 

Det är dessutom kul att kunna matcha samma plagg på olika sätt, tycker jag! Idag har jag på mig en vintagetopp som jag köpte sist jag och Lotta loppade. Den har jag helt glömt bort att visa er! Himla fin med knappar och dekorativa veck.

 

 

 

Som jag har tjatat om tusen gånger - det är dom personliga detaljerna som gör hemmet! Jag älskar unika prylar som drar till sig blickar och väcker gästernas intressen. Prylar att samtala kring och berätta om, helt enkelt! Dom bästa prylarna hittar man på loppis, såklart.

 

Jag tänkte visa er några detaljer i vårt kök. Prylar som sitter på väggarna, närmre bestämt! Här finns det prylar, porslin och husgeråd överallt. Vi tar oss en titt!

 

 

 

 

 

På väg till vedboden hörde jag en smäll i fönstret. En liten fågel hade tagit sig in i boden bredvid och kunde inte ta sig ut. Stackaren var helt yr och låg platt på golvet med öppen, flämtande näbb. Pepsi kom genast springandes när han såg mig och slickade sig girigt om munnen när han fick syn på fågeln. Vid det här laget har han säkert mumsat  sig hundratals fåglar, men den här lille krabaten skulle han inte få ta! Jag la den i en kartong och bar in den i värmen. Efter en stund piggnade den till och var redo att flyga hem. Den flög upp och satte sig på en necessär som stod på bordet i pysselrummet och tog sig en ordentlig titt på otäckingen som tagit in hen i det läskiga huset. Jag tog upp den, ställde mig på trappen och kastade upp den i luften. Snabbt flög den iväg och satte sig i ett äppelträd. Den var nog glad över att slippa mig och få komma ut i friheten igen.

 

 

Nu tycker jag att det är hög tid för bloggens allra första frågestund! Ställ frågor som kommentarar till det här inlägget och var inte blyga! Ju fler frågor desto roligare! Framöver kommer jag att besvara frågorna i ett separat inlägg.

 

 

 

 

Ni kanske har lagt märke till att vi inte har något soffbord? Det har helt enkelt inte dykt upp något som passar in, är lagom stort eller tillräckligt tilltalande. Vi vill heller inte betala en halv förmögenhet för ett litet bord så jag spanar på loppis, såklart! Ett 50-talsbord i teak vore ju inte fel... Vi har faktiskt tre teak-soffbord, men inget av dom passar in här hemma. Dom får stå i loppisboden så länge, i väntan på nya hem.

 

Som tur är så har vi ett blåmålat, litet nattduksbord! Det har fått ta plats mellan fåtöljerna och tjänar som tidningsbord, snacksbord och ställa-sin-mattallrik-på-bord när man är busig och äter middag i vardagsrummet. En hundring tror jag att jag betalade för bordet. Jag skulle inte kalla det för ett fynd, men det är ändå himla billigt om man jämför med att köpa ett sprillans nytt. Möbler behöver inte alltid användas till det som dom är tänkta för, det blir roligare så! Vi har t.ex. ett annat nattduksbord i lilla hallen, som tjänar som förvaringsmöbel. Det kan vi kika på en annan dag!

 

 

 

Här var de snålt med lördagsuppdatering! Jag har visst varit på språng hela helgen.

 

Lördagen började med ett fantastiskt trevligt 70-årskalas! Martins mormor hade förberett och fixat en himla massa god mat till alla sina gäster som glatt mumsade i sig både skagentoast, lammstek och vaniljpannacotta. Det fanns typ tusen tillbehör och jag åt så mycket att jag var tvungen att lossa på skärpet en aning. Det var det värt!

 

På kvällen vankades det maskerad med Disney-tema  Norrköping. Jag gick som Mimmi Pigg i min omsydda 80-talsklänning, som blev helt fabulös om ni frågar mig! Finaste Sara hade förvandlats till Pocahontas, kvällen till ära. Vi drack Piff och Puff-shots, drack cider och skrattade hela natten. Mina kinder är ömma och jag har säkert skrattat mig till ett svagt sexpack. En himla lyckad kväll som slutade klockan fem i morse!

 

I skrivande stund serverar Martin supersen frukost i form av äggsmörgåsar. Idag ska vi fixa och dona här hemma och mysa med Henry som kom hem från sin mormor och morfar i förmiddags. Jag har det himla bra ♥

 

 

 

 

 

 

 

Denna kyliga höstdag började med matteprov. Runt lunch åkte jag och skrutten till Norrköping för att spendera dagen med Sara. Vi strosade runt i regnet och kikade på tänkbara maskeradplagg till Sara. Vi avslutade turen på stan med en megagod lunch. Laxsalladen på Bagarstugan var precis lika fantastiskt som sist! Henry satt och tjoade bredvid och såg allt lite sugen ut.

 

Ikväll ska jag fortsätta att sy på min maskeradklänning! Jag har köpt viktiga accessoarer idag, så jag hoppas att det blir bra. Jag håller tummarna!

 

 

 

I vinter, när snön gnistrar och julen närmar sig, ska jag ta fram dom klarröda äpplena och den fina julbrickan som jag köpte igår! Det är annars snålt med julsaker här hemma, men har fina förklaringar. Det är supermysigt med julsaker och pynt, men jag tycker inte att det passar in här hemma bland alla pastellfärger och roliga prylar. Allt är bra som det är, så jag bryr mig inte om att plocka undan saker för att ge plats för julsaker som ska stå framme i några enstaka veckor. Visst, någon liten tomte kan väl få smyga fram. Kanske en gran och någon julstjärna också. Gamla julkulor i glas är också himla fint! Martin älskar julpynt, så några prylar ska han väl allt få ha. Nä, nu fokuserar vi på hösten och glömmer bort att det snart är vinter och megakallt om bara några veckor!

 

 

 

Den kyligaste dagen på länge har jag på mig den blå 60-talsälsklingen, strumpbyxor och kofta. Kappan glömdes kvar i bilen hela dagen. Burr! I morse packade jag in Henry i bilen och åkte till svärfar. Där fick Henry mysa i några timmar medan jag satt i ett hörn på skolan och pluggade matte, med en kalkonsmörgås i ena handen och pennan i högsta hugg. Vi får väl se hur det går på provet i morgon!

 

Efter skolan fyndade jag några småsaker på AMC i Finspång. Bland annat fick jag med mig en julbricka, äppel-julkulor och en kryddburk. Sen for hela lilla familjen till Linköping för att hämta retrobarnstolen som vi köpt via Blocket. Den kommer att passa Skrutten perfekt när han kan sitta upp alldeles själv.

 

Just nu ser jag fram emot morgondagen, trots att det vankas matteprov. Jag ska nämligen träffa fina Sara för en fika. Jag röstar för att vi går till Bagarstugan! Himla tur att Lotta visade mig detta fantastiska ställe.

 

 

 

 

Loppissidor på Facebook är väl en himla bra grej? Här om veckan fyndade jag en himla fin retrokaraff med tillhörande små glas. Färggrant och glatt solmönster har alltsammans dessutom! Jag kan tänka mig att den är till för whiskey, vodka eller något liknande. 50 pix kostade den. Numera står den i stringhyllan i vardagsrummet. Porslin överlag är så jäkla fint att ha ståendes lite överallt i hemmet. Det ser så hemtrevligt och levande ut. Bara för att det är fint, helt enkelt!

 

 

 

Den turkosa symaskinen som står i pysselrummet har ni säkert redan sett flera gånger!  Den är mest till fint och jag har inte hunnit använda den ännu. Jag har fått låna den av min snälla mamma tills jag hittar en egen. Men vet ni vad? Nu har jag en alldeles egen! En precis likadan dessutom, lika turkos och fin som mammas! Det var faktiskt hon som hittade den på en loppis för 300 pix.

 

Ikväll har jag premiärsytt. Jag ska nämligen följa med bästa Sara på Maskerad med Disneytema på lördag, så jag har förberett inför det. I somras köpte mamma ett parti fina klänningar till mig (hon fyndar jämt, jag vet!) och en 80-talsklänning i polyester slank med. Perfekt för maskeraden! Den är väldigt lång och alldeles för stor för mig. Lite som en skämtklänning som man ser på tecknad film... Det håller jag dock på att fixa! Vad det ska bli av det hela får ni se i helgen.

 

Nu ska ni förresten få höra! Jag har använt mammas maskin ikväll eftersom att min måste ses igenom och fixas till lite innan den är redo att användas. Jag tog dock pedalen från min maskin, men det fick jag snart ångra rejält! Helt plötsligt blir maskinen helgalen, löper amok och går inte att stoppa! Nålen hoppar upp och ner så fort det bara går och klänningen körs över helt och hållet. Jag fick panik och tvingades dra ur sladden. Pedalen är visst trasig och helgalen, men det går nog att laga. Fixar-Martin kan allt! Klänningen gick i alla fall att rädda!

 

 

 

Spana in månadens reportage på Wallmokrans hemsida vetja! Den här gången var det min tur att visa upp vårt hem för megatrevliga Sandra. Himla kul!

 

 

 

Den här måndagen bjöd på mini-loppisrunda i Finspång och pannkakslunch hos lillasyster. Jag, Flisan och Henry spanade efter köksbord på Amc i Finspång, och sen åkte vi vidare till en liten loppis som ligger på hörnet av en central kyrka. Att jag aldrig kommer ihåg vad den heter..! Där kikade jag på blommiga kaffekoppar och rös av en hög med minkpälsar. Dom var liksom... hela. Med huvud, små tassar och svans. Där fanns även en himla vacker pälskrage, men jag ryggade tillbaka när jag såg att även den hade dinglande tassar. Den hade även ett fejkhuvud med porslinsögon och små öron. Trots att det inte var helt äkta var det lite läskigt. Läskigt men vackert. Nä, den hoppar jag nog över!

 

På tal om päls så skulle jag absolut kunna bära vintagepäls med tanke på att djuret troligtvis har skjutits i skogen där det har det haft ett bra och naturligt liv. Däremot skulle jag aldrig någonsin kunna köpa eller ens bära "ny" päls, som kommer från någon stackars mink som plågats i bur under hela sin (alldeles för korta) livstid. Jag skulle heller inte vilja bära päls från ett djur som skjutits alldeles nyss, endast för pälsens skull. Det var skillnad förr. Nu har vi andra alternativ till äkta päls och det är bättra att ta vara på dom som redan finns i stället för att ta död på fler djur och göra nya pälsplagg. Så resonerar jag!

 

Jag köpte tio krukor på Amc och betalde en ynka krona. Dom flesta är omärkta men en Gustavsberg-kruka fick jag med mig. Några andra är tyska. På "kyrkloppisen" köpte jag en rosa sjal och en assiett från Uppsala Ekeby. GRAND heter den och är likadan som två andra som jag hittade vid ett annat tillfälle. Himla fina med guldkant och allt! Jag kunde inte låta bli den när den kostade en femma. Jag fastnade även för ett salt- och ett pepparkar från 60-talet. Himla stilrena och fina. En femma styck kostade dom. Jag har alltså shoppat loss för hela tjugoen kronor idag!

 

 

 

Idag har lillasyster Flisan firats med gott fika och marängtårta. Tänk att hon har hunnit fylla nitton åt nu, den skitungen! Av oss fick hon i alla fall två jättesöta pinnstolar, såklart.

 

Det var förresten en kjoldag idag, det visste jag direkt när jag slog upp ögonen i morse. Den blå, veckade kjolen som jag tycker så mycket om fick det bli! Tillsammans med den beige-grå stickade jumpern, strumpbyxor, guldbrosch och guldskärp. Äkta guld alltihop, såklart... Kjolen är köpt för en krona på AMC (återvinningen)  i Finspång, det tåls att upprepas! Tyvärr har dom precis slutat att sälja kläder där. Himla synd.

 

 

 

Idag har jag på mig den fantastiskt fina, djupblå 60-talsklänningen som jag köpte i lördags på min och Lottas loppisrunda. Den sitter som en smäck och jag trivs kanonbra i den. Tyget är rejält och ganska tjockt. Ett perfekt höstplagg, helt enkelt! Dom flitigt använda plommonfärgade strumpbyxorna pryder mina ben och matchar klänningen megabra, tycker jag!

 

Nu tänker jag laga mat! Martin har önskat hemgjorda köttbullar och potatismos. Husmanskost när det är som bäst! Hoppas att ni alla får en himla bra och mysig lördagskväll!

 

 

 

I ett pysselrum behöver man såklart en massa pysselsaker, material och verktyg. Men var ska allt förvaras? Förutom i fina plåtburkar, lådor och på hyllor, förstås. Man behöver såklart ett fantastiskt pysselskåp!

 

När pysselrummet började bli färdigmålat var det främst en stor förvaringsmöbel som fattades. På Blocket hittade vi ganska snart ett underbart teakskåp från 50-/60-talet för en rimlig peng. Det är som gjort för att stå precis där det står nu, vid väggen mot köket. Det rymmer en himla massa pryar, både invändigt och ovanpå.

 

 

 

 

Det är himla onödigt att gömma undan fina saker i skåp och lådor tycker jag! I köket har vi det mesta framme på diverse hyllor och i det öppna skåpet ovanför diskbänken. Tänk vilken skillnad det blir när man tar bort skåpsluckorna! Enkelt och megafint. Sen är det bara att ställa in sitt allra finaste porslin och husgeråd!

 

Jag har ändrat om och ställt in nya saker i det öppna skåpet. Många gula detaljer har letat sig in i vårt kök sen i somras. Sjukt fint! Ska vi spana på hur de ser ut i skåpet numera?

 

 

Sringhyllor är helt underbara, tycker jag! Nätta, praktiska och lättplacerade - allt man kan önska av en möbel eller hylla! Hemma hos oss har vi tre äkta Stringhyllor som sammanlagt har kostat oss 50 pix! Två av dom har en given plats i hemmet, som om dom vore gjorda för att sitta där! En del av er har säkert redan skymtat dom här i bloggen och kanske t.o.m. hört någon historia om dom, men det tåls att upprepas!

 

 

Den första hittade vi i vårt garage. Jag hade läge velat ha en Stringhylla till ett vettigt pris. En dag går jag ut i garaget för att leta efter sambon. Vad tror ni att jag får syn på i ett av hörnen? En stringhylla i jättefint skick, såklart! HUR kan jag ha missat den? Jag hade för visso inte vistats speciellt mycket i garaget sen vi flyttade in ett par månader tidigare, men så blind kan jag väl ändå inte ha varit? Martin hade såklart redan sett den, men visste inte att det var just en sån som jag hade suktat efter. Suck..., tänkte jag. Nu hänger den i alla fall i vårt vardagsrum! Den har ni säkert sett många gånger, men jag visar gärna upp den igen.

 

 

 

Ni kanske la märke till att vi har satt upp en klädnypstråd (ja, vad ska man kalla det?) över pinnsoffan i köket! Det var så himla tomt på den väggen, så det behövdes verkligen något som fyller tomrummet och samtidigt har en funktion. I klädnyporna kan man fästa kom-ihåg-lappar, recept, inspirerande bilder, viktiga papper och annat som man vill hålla lite extra koll på. I pysselrummet har vi gjort likadant! Himla praktiskt.

 

Det enda som behövs för att göra en sån här upphängningsgrej (vi måste komma på ett bra ord...) är kraftig tråd, klädnypor och små öglor att skruva fast i väggen. Lätt som en plätt!

Hyllan över pinnsoffan har suttit där länge, men innehållet har varierat. Numera är den en förvarings- och uppvisningsplats för hemmets brickor! Dom gör sig bra där, tycker jag. Inta ska man väl gömma undan husgeråd och fina ting i skåp och lådor! Visa upp det som du tycker är fin, vetja! Det är en stor och viktig del när man vill skapa ett personligt hem.

 

 

 

Äntligen är vår fina 60-talspinnsoffa på plats! Jag började klä av den sunkiga, rosarandiga klädseln och hittade ett blårutig tyg under. Även det andra lagret togs bort och titta vad som fanns allra underst! Den rödrandiga originalklädseln. Det känns lite som matt vaxduk. Lätt att torka av och hålla rent. Missfärgningar och solblekta partier finns, så det syns att den har varit väl använd. Kanske en favoritmöbel i någons kök en gång i tiden?

 

Jag är fortfarande kluven angående om soffan ska målas vit eller inte, men det lutar åt det! Det skulle se bättre ut tillsammans med våra vita pinnstolar. Det enda som hindrar mig är det faktum att den är i originalskick. Men äsch! Man måste ju trivas med sina möbler. Vitt ska det bli! Så småningom...

 

 

 

Vår hall är svår att inreda! Fast ja, tre stycken har vi ju. Alla är lika svåra! Små hallar med många dörrar, fönster, små vrår och annat som gör det klurigt. Den stora hallen vid huvudentrén används sällan eftersom att vi oftast går in via köksingången. Vid festliga tillfällen när vi blir många i huset är den dock väldigt praktisk att ha! En kalasingång, helt enkelt. Men så var det väl förr också, har jag hört. När det vankades gäster och partaj använde man den stora entrén som man snajdade till och gjorde extra fin! Jag tycker att vi kikar på hur den ser ut!

 

 

 

Glöm inte att köpa ett exemplar av Styleroom-tidningen! Själv får jag ivrigt vänta tills i efteriddag när Martin kommer hem med ett exemplar. Åh, denna väntan. Vill se nu!

 

 

Psst! I morgon är det dags! Tidningen Styleroom går att köpa i butik och vårt hem kommer att synas i ett hemma-hos-reportage! Jag är megapirrig och hoppas att det lever upp till förväntningarna. Himla kul ska det bli i vilket fall.

 

Jag lovar förresten att visa upp fler delar av vårt hem, lite i taget! Låter det bra? Vill ni veta var sakerna kommer från, hur gamla dom är, hur mycket dom kostade och annan info så är det bara att säga till!  ♥

 

 

 

Idag har jag haft besök av Sandra Wallmokrans, som har en alldeles egen butik som inriktar sig på inredning, unika kläder, prylar och blomster. Butiken ligger på en idyllisk gård i Ljusfallshammar och bär hennes fina efternamn. Wallmokrans... Så jäkla fint namn! Hon sysslar dessutom med en massa andra roliga saker som har med inredning att göra och har ett ton med erfarenhet. Hon har bland annat arbetat med film som scenografiassistent och rekvisitör. Spännande!

 

Sandra fotade en del till sin hemsida, där hon varje månad gör ett hemma-hos-reportage. Himla kul! Efter en förmiddagsfika med smörgåsar och te var det dags för henne att fara vidare. Jag ser fram emot resultatet! Jag säger såklart till när det är dags.

 

 

 

Burr vilken kylig dag! Förmiddagen bjöd på mattelektion och sen bar det av till an av mina favoritloppisar. Där finns det alltid en himla massa fint. Jag lär mig dessutom alltid något nytt av den fantastiska kvinnan som äger och sköter om loppisen. Hon berättar om hur hennes mamma klädde sig under bla. 50-talet och visar plagg från sin barndom. Idag plockade jag bland 50-talsklänningar, fina tyger och annat kul. Te och smörgås hann vi med också. Himla trevligt! Jag fick med mig en snajdig filt och en stringhylla hem. Hyllan ska renoveras under hösten och sen ska den få ta plats i köket. Varje rum i huset behöver en stringhylla! Så jäkla fint.

 

Idag är jag förresten klädd i gult! Senapsgult till och med. Det känns höstigt och hur rätt som helst! Jag jobbar verkligen med att bli mer färgglad. Färgglada plagg, speciellt klänningar, är ju alldeles fantastiska! Man blir både pigg och glad av färg. Men svart är ju så himla praktiskt, smickrande, snyggt och lättburet...

 

 

 

 

 

I morse var det stressigt! Jag slängde på mig min favoritkjol, ni vet den veckade, marinblå. Himla fin om jag får säga det själv. Ett svart linne, plommonlila strumpbyxor och den svarta basic-koftan passade bra att ha till, tycker jag! Håret satte jag upp med hårnålar och en svart bandana gjorde det hela till en snajdig, men himla enkel, måndagsfrilla! Idag är det varmt för att vara oktober, så jag har kunnat skippa kappan när jag farit mellan BVC, loppisar och skolan.

 

 

 

 

Förr räckte väl tre kronor till både lördagsgodis, en veckotidning och ännu lite till. Idag kan man möjligtvis köpa en godisklubba för den summan. Eller så gör man som jag och fyndar tio fina krukor, en vas och en liten porslinsskål. Här snackar vi fynd! Jag har ingen aning om var dessa krukor kommer från eller vem som gjort dom, men jag tycker om varenda en. Många är krackelerade men det gör inte så mycket. Det är lite charmigt och det syns att dom har varit flitigt använda. Den finaste åkte tyvärr i backen och blev till tusen små bitar och flisor på den hårda betonggolvet. Himla synd!

 

 

 

Hur glad blir man inte av att hitta en stegpall från AWAB i kanonskick för ynka 75 kronor! Jag kastade mig girigt över den och kände mig som Gollum i Sagan om ringen. Ibland har man himla tur! Pallen är klädd i rött och det får den allt vara ett tag framöver.

 

Jag hittade även två vita skålar i pressglas. Vid det här laget vet ni att jag inte kan låta bli!

 

 

 

Känslan av att fynda fina saker är svår att slå! Igår fick jag med mig en hel hög med fina plagg för ca 300 pix. Allt passar perfekt att ha nu i höst och vinter, dessutom. Även Lotta hittade en hel del fint. Jag blev grön av avund när hon provade en kort, grå kavaj/jacka och såg ut som värsta 40-talspinglan! Himla fin, den där människan.

 

 

 

Denna underbara 60-talspärla sitter som en smäck! Lotta och jag var överens om att den måste jag ha! Jag älskar kragen och den mustiga, blå färgen.

 

Idag var jag uppe med tuppen! Bokstavligt talat... Jag hörde hur han tjoade där inne i hönshuset. Vädret har varit trist och regnet har fallit på mig, men det gör absolut ingenting! Jag har nämligen haft det himla trevligt tillsammans med fina Lotta. Vi har spenderat denna regniga lördag på diverse loppisar och avslutat med världens godaste laxsallad. På förmiddagen hann vi med Finspångs alla loppisar som höll öppet idag, plus lite till. Mitt första fynd blev en klassisk stegpall i jättefint skick! 75 pix kostade den. Snacka om megabilligt! Det måste nog vara det bästa fyndet på länge. Jag fick även med mig en hel hög med kläder hem från en av sommarens favoritloppisar, bland annat två klänningar och ett par snajdiga byxor. Jag lovar att visa er alla fynd under morgondagen!

 

 

 

 

Ärligt talat är jag en riktig fegis när det gäller klänningar. Jag köper dom när jag får chansen och tycker att det är världens finaste och bekvämaste plagg. Bäst på alla sätt och vis liksom. Men jag känner mig så himla uppklädd och ibland till och med lite fånig när jag bär klänning eller kjol. Larvigt, jag vet! Men byxor har alltid varit min melodi. Jag håller dock på att komma över dom dumheterna!

 

Idag hade jag på mig en ankellång höstklänning som jag verkligen älskar. Det är små rosor på den och färgerna är superfina och höstiga, tycker jag. Den passade ju dessutom himla bra ihop med plommonstrumpbyxorna.

 

 

 

 

Ja, med klippningen alltså... Och bilder på mig själv.

 

Ett väldans tjat om hur jag ser ut idag, jag vet. Men jag känner mig lite extra fin idag av någon anledning! Kanske är det sminket (som jag har bättrat på hundra gånger). Kanske beror det på den nyklippta luggen som numera är lagom lång. Eller så är det en fantastisk dag, helt enkelt! Trots pluggandet inför morgondagens matteprov...

 

I vilket fall kapade jag luggen en bit till. Det behövdes! Nu är jag meganöjd med längden och ska lägga undan saxarna innan jag får för mig att klippa mer...

 

 

 

 

 

Oops!  Spontanklippte visst luggen kort igår kväll! Jag kände mig så jäkla trött på mitt tunna, frissiga hår, och en lugg är väl spännande, tänkte jag. Det var inte allt för länge sen jag hade kort lugg sist, men det återstår att se hur jag trivs den här gången! Än så länge känns det helt okej. Jag kommer eventuellt att klippa den lite kortare under dagen. Lite mer Betty Page-aktigt vore inte fel!

 

 

 

Just det! Jag köpte ett par gamla tidningar på en liten hemmaloppis också. Dom är från 30-, 40- och 50-talet. Jag ska rama in allesammans och hänga upp dom på väggen! Precis som med dessa.

 

Krukorna, som jag däremot hittade på en annan loppis, passar bra ihop tycker jag! Loppisen där jag köpte dom är proppfull och det finns grejer precis överallt, helt i oordning. Herrn som äger loppisen prissätter hejvilt. En del saker är superbilliga medan mycket är megadyrt. Finns det en stämpel är det tydligen automatiskt dyrt också. Men visst kan man fynda! Krukorna betalade jag femtio pix för.

 

På tal om den loppisen så ska jag nog ta med mig Lotta dit på lördag! Jag tror nog förresten att vi hinner gå igenom hela loppisutbudet här i Finspång. Allt ska synas och några megafynd måste vi väl ändå hitta?

 

 

 

Denna soliga höstdag blev inte som jag hade tänkt mig, men det gör ingenting alls! Jag spenderade den nämligen med min fantastiska syster yster Flisan. Vi myste på ett fik i stan, sörplade på varm choklad och spanade runt lite i butikerna. Henry var såklart med!

 

Väl tillbaka i Finspång spanade jag och Henry på loppis medan vi väntade på att papput skulle sluta jobbet. Två fina krukor fick följa med hem! Dom kan jag visa alldeles strax.

 

 

 

Varma strumpbyxor är ett måste numera! Burr va det är kallt... Här om dan köpte jag två par strumpbyxor med "Kabelstickat" mönster. Dom är av den lite tjockare sorten och köptes för REA-pris på H&M. Den här gången blev det ett par plommonlila och ett par senapsgula som ska värma och pryda mina ben i höst. Himla fint!