"Du såg att det är en klänning va?" - Om gamla vanor, hopplöshet och könande
Några minuter senare, en bit därifrån, går jag in i en barnaffär som bla. säljer Villervalla-plagg (Älskar!) och trä- och tygleksaker. Där ber jag om hjälp att hitta en present till en treåring. "Gärna någon leksak. Kläder är lite svårt", säger jag. "Är det en pojke eller flicka?", frågar hen genast. "Det spelar ingen roll", svarar jag även här. "Ja, flickorna är ju mest intresserade av pussel, dockor och dom här låtsasbrödrostarna. Och den här fina låtsas-bakmaskinen! Pojkarna vill ju mest banka och leka med lastbilarna här. Och träverktygen är ju också fina!". Jag svarar lite besvärat att det kanske vore bra med någonting lärorikt. Hen hjälper mig att välja ut ett lärospel med djur i trä och sen kikar jag runt lite mer. Jag får syn på en fin tunika/klänning med stjärnor på som skulle passa Henry perfekt . Rea dessutom! Klänning eller långtröja med strumpbyxor är ju det skönaste som finns för lekfulla ungar, så jag slår till. I kassan antar hen att även denna ska slås in till ett paket. "Nej den tar vi till Henry!" säger jag. (Hen vet vem Henry är) "Du såg att det är en klänning va?". Jag sa ingenting speciellt utan nickade bara och hummade fram ett ja och betalade varorna.
Resten av dagen kände jag mig irriterad och uppgiven. Fan att barn ska tvingas in i normativa fack! Fan för de trångsynta! Fan jävla samhälle! Kan en femårings kön alltså förhindra visst pyssel, klippande och klistrande? Är någons snopp eller snippa i vägen på något sätt? Finns det på riktigt pojk- respektive flickpyssel? Och när det gäller leksaker då..! Tror folk på riktigt att det finns i pojkars gener att de dras till verktyg och bilar, och att flickor instinktivt gillar rosa fluff och hushållsapparater? Är klänningar en hälsofara för pojkar och deras snoppar eller vad är grejen med att de inte kan använda samma kläder som flickor förväntas ha? Fattar inte folk att de är problemet?! Det är de som väljer åt barnen!
Igår var jag en trött och arg förälder. Jag ångrar lite att jag inte ifrågasatte och var en besserwisser. Att jag inte vänligt upplyste dem om att det inte är någon skillnad. Att jag inte försökta mer för att göra skillnad. Men ibland orkar en inte och man kan inte göra allt. Folk fortsätter agera på gamla vanor och många kan nog aldrig förstå. Emellanåt känns det hopplöst.
Ah vad trött en blir! Har jobbat i bokhandel två somrar i rad och folk skrek rätt ut om jag höll på att ta rosa paketsnöre till en present som var ämnad till en pojke... PAKETSNÖRE liksom! Vem tror på riktigt att en tvååring bryr sig om det. Vem VILL att en tvååring ska bry sig om det. Nä fy!
Jag har inga barn men tycker själv att det är väldigt tråkigt att det antas att pojkar inte kan ha rosa/lila/glittrigt etc likasom att tjejer inte kan leka med bilar, hamra & tycka om blått.
Jag hoppas att jag inte kommer vara lika trångsynt & att även M inte kommer vara allt för "mesig"
Grrrahh det hör gör mig så upprörd!! Precis som att könet skulle avgöra vad barnen vill leka med? Min pojke leker gärna med sitt kök, sin dockvagn eller tittar i sina böcker, men HAN leker också gärna med sina verktyg och sin ROSA keyboard.
Min son har också en rosa åkpåse (som jag tyckte var fin) varpå vi ofta får höra "vilken söt flicka". När jag berättar att det är en pojke kommer ytterligare en smäll "jag beklagar" sa en till mig. Vadå liksom??!!
Skitsnack är vad det är!!
Vad man blir sur på sådant! >:-( En helgalen värld var det ja!
Ditt inlägg fick mig att tänka på en bild jag nyligen sett, och som handlar om just detta. Det är en bild på en pojke som leker med dockor, sedan står det:
So you let your son play with DOLLS?
Arn't you afraidhe'll turn out to be...¨
A GOOD FATHER?
(På svenska: Så du låter din son leka med DOCKOR? Är inte du rädd för att han ska bli... EN BRA PAPPA?)
Jag fattar inte varför folk tycker det är så *** viktigt att flickor ska ha "flick-saker" och att pojkar ska ha "pojk-saker". Vad är det för skillnad? För jag kan då inte se den!
Btw, jätte söt klänning! Man blir ju avundsjuk!
Inget alla tänker på, skulle aldrig fundera om någon ville ha en klänning på sin kille :) man ska få vara vem man är idag!
Alltså <3333 över detta!
Jag jobbade inom barnomsorgen tidigare och såg dagligen hur barnen blev könade både i lek och allt runt omkring. En pojke la exempelvis av världens asgarv när jag gav honom en rosa penna efter frågan "vilken färg ska jag använda nu, fröken?" (Rosa är alltid rätt val, alla gånger!) och skrek fram "tjejfärg!!" innan han greppade en blå. Eller flickan som blev slagen av pojke med förklaringen: hon ville vara med och leka/bestämma och det fick hon inte för hon är tjej. Så sorgligt att jag blir ledsen och irriterad varje gång jag tänker på att det är framtidens generation..
Sen vill jag bara inflika att det är okej att inte alltid orka ta striden. En måste välja sina strider för att orka, och vissa är inte värda att ta vid exakt den tidpunkten. Jag tycker du ger igen stort bara med detta inlägg, så en stor kram till dig för det!
Sjukt! Jag tror att många butiksbiträden ställer den frågan på rutin utan att tänka ett steg längre oavsett vad de personligen tycker om den frågan. Den ultimata frågan borde vara "Är det något särskilt du letar efter?" och låta föräldern själv bestämma vad som spelar roll.
Egentligen är det väl inte en färg eller en leksak som är problemet, utan attityden att inte kunna tänka utanför boxen.
Jag tycker det är grymt bra att du uppmärksammar det så som du gör det här i inlägget! Heja, heja!!
Men alltså, det här kan ju göra en helt modfälld - jag blir det av att läsa och jag förstår verkligen att du blir det av upplevelsen. Men jag undrar om du inte gjort exakt rätt sak ändå.
Istället för att hålla tal och läxa upp har du varit helt stensäker, tydlig utan att överförklara och förhoppningsvis sått ett frö av egna tankar hos två olika expediter. Kanske inte än - men ett par liknande upplevelser till och de MÅSTE börja UNDRA över varför du svarar att "det spelar ingen roll" och "ja jag såg att det är en klänning".
Det är frustrerande när det går långsamt (eller rent av bakåt) men jag tror det absolut bästa en kan göra är att låta människor upptäcka själva. Det tycker jag du hjälpt till med på ett beundransvärt sätt idag!
Åh, vad jag stör mig på att det där med kön ska vara så betydelsefullt i samhället. Som jag har jättekort hår nu pga håravfall från stress, fått barn och av mediciner. Ehm när jag gick på Citygross så var det 2 killar som frågade om jag var en kille eller tjej,. Jag bara gav dom onda ögat och sa åt sonen att nu går vi. Händer det igen så kommer jag felköna tillbaks. Less på det. Sen att det alltid ska bli så stor uppståndelse så fort en tjej klipper av håret...