Idag är det en sorgens dag. En rävjäkel har på två dagar tagit alla våra ankor. Idag norpade han de två sista, PÅ FEM MINUTER! Helt sjukt. De tre sista stackarna smet ut när jag öppnade dörren till hönshuset och fem minuter senare var de borta. Från köksfönstret såg jag hur räven sprang från området kring hönshuset med en vit anka i munnen. Jag sprang efter och försökte få hundarna att se den, men det var hopplöst. Hundarna fattade noll och jag såg inte vart den tog vägen. Stackars små ankor! Det kom ett par tårar när jag insåg att alla nu är borta.

 

Men inte nog med att den tog allihop! En stund senare kom den tillbaka och nosade runt vid hönshuset. Jag stod knappt tio meter från den och hundarna var ute med mig, men ändå smög den fram. Den såg mig gott och väl men ändå var den fräck nog att sticka in huvudet i hönshuset! Som tur är så är hönshuset indelat i flera små rum, så räven kunde inte norpa åt sig någon höna. Åh, jag hoppas ändå att åtminstone en anka lyckades flyga iväg när räven kom och att den kommer hem igen snart...