Nu jävlar!
Precis så känner jag - nu jävlar!
Ikväll joggade jag 2 km utan att stanna en endaste gång! Jag joggade t.o.m. på stället när Mysan skulle bajsa... Varför är dessa 2 (ynka) km så storslagna? För att jag aldrig har kunnat springa längre än typ 100 meter utan att flåsa som en tok och vilja lägga mig ner på marken. Jag gav mig ut på en "löprunda" här om dan och då lyckades jag jogga i knappt 1 minut i taget, varvat med gång i rask takt. Sen dess har jag inte rört på mig speciellt mycket...
Nu undrar jag hur det kommer sig att jag lyckades så bra idag! Hmm... Jag kände mig mer peppad och sugen innan jag gav mig iväg, hade peppande musik i lurarna och var fokuserad hela vägen - det gjorde nog all skillnad i världen. När man känner sig peppad och stolt går det bra! Woho!
Nu ska jag verkligen ta tag i det här! Och med det här menar jag motion och mat. När det gäller maten har jag börjat tänka mig för. Enkla saker! Som att inte äta en massa snask och godis flera gånger i veckan, välja bort vitt bröd och andra snabba kolhydrater, äta mindre portioner, välja vatten före saft, äta mindre "konstgjord" mat... osv osv. Ett steg i taget!
Målet är inte att bli smal som en pinne. Jag vill helt enkelt kunna titta i spegeln och se en stolt tjej med ett maxat självförtroende! Jag vill kunna köpa dom där fina kläderna som jag annars inte tycker passar min kropp som den ser ut just nu. Jag vill kunna springa, leka med Henry när han blivit äldre och gå i trappor utan att flåsa. Nu ska jag göra mitt bästa för att uppnå mina mål och sedan fortsätta lite till för att stanna där!
Idag är jag stolt över mig själv ♥
Kommentarer
Trackback