Jag ligger ju lite efter med Emilys eminenta kalender, men vi kör på! Emily själv och även Emma Sundh har skrivit två fruktansvärt bra inlägg om just detta - det fulaste jag vet. Jag kunde inte ha sagt det själv och fortsätter i samma spår!

 

 

 

Jag tycker att vi genast slutar tänka på det vi ser framför oss, det visuella och det yttre. När jag tänker på fulhet så dras genast mina tankar till själviska människor, slöseri, orättvisor, antifeminism och falska fasader.

 

Jag tänker på hur vissa människor alltid sätter sig själva i centrum och hur en del helt saknar empati för andra. Ändå är det ofta dessa människor som lyckas ta sig framåt och på något sätt bli framgångsrika. Fast det är väl inte så svårt när man trampar ner andra på vägen, tänker jag.

 

Jag tänker på detta förbannade jävla slöseri. Denna ständiga längtan efter sprillans nytt. Om inte stanken av starka plaster eller färg finns kvar så är det inte nytt nog. Vi ska alla ha skinande vita IKEA-kök i våra hem, en blänkande ny bil i garaget och den senaste mobiltelefonen i fickan. Det slösas och slängs ofantliga mängder med prylar varenda sekund! Och i samma takt tillverkar man nya. Man hinner knappt lämna varuhuset innan kläderna man just köpt blivit omoderna igen och en maska gått på dom nya strumpbyxorna. Kvalitet är ju nämligen inget man vill satsa på numera. Nä, billigt ska det vara och snabbt ska det gå.

 

Något annat som jag tycker är väldigt fult... Kanske det allra fulaste till och med! Falskhet. Världen runt omkring oss är full av det. Falska leenden. Falska glittriga fasader. Falska åsikter. Falska omfamningar och lyckoönskningar. En låtsasvärld där inget är vad det verkar. Vi människor är så himla rädda för vad andra ska tycka. Vi drar hellre på en låtsasfasad och ett fejkat leende än att konfronteras av verkligheten. Tänk att man kan vara så jäkla rädd för vad andra ska tycka. Jag har människor i min omgivning som inte ens kan lämna gräsklipparen framme i trädgården eller låta något vara fläckfritt. Ja, men vad ska grannarna säga! Allt ska vara felfritt och på låtsas. Då är allt bra. Det som syns i alla fall.

 

 

Puh! Ja, det finns mycket som är fult här i världen! Men vilken tur att det även finns mycket vackert. Vi får trösta oss med att ingen är felfri och att det finns mycket gott här i världen. Men visst är det svårt att se bland allt det onda och mörka. Men då håller vi varandras händer och tar oss igenom det tillsammans.